Plötsligt försvann trugan när min kompis åkte skidor i Borgafjäll i vintras. Det var hela stavhylsan som lossnade när han lämnade pisten för det lappländska pudret och trugan fastnade i något nere i snön. Att den lossnade berodde sannolikhet till viss del på att smältlimmet jag använt blev för styvt i kalla temperaturer. Efter det har jag bytt till det mjukaste och mest flexibla smältlimmet, och jag säkrade också upp en del stavhylsor med en popnit (se nedan).
Popnit funkar men är inte optimalt för en skidåkare som kanske behöver byta eller korta av bambupinnen. Den ultimata lösningen vore en invändig gänga att skruva fast bambun i, likt en bult i en mutter. Tanken hade faktiskt slagit mig redan innan jag lät tillverka mina första egna stavhylsor. En invändig gänga i botten av hylsan borde kunna säkra att inga stavhylsor med spets och trugor lossnar alls. Men jag trodde sådana gängor var en omöjlighet att åstadkomma i en svarv.
I våras pratade jag med Gnosjö Automatsvarvning, som året innan hjälpt mig med mina första egendesignade stavhylsor. Och jo, visst skulle det nog kunna gå, svarade de. Sagt och gjort. Jag skickade en skiss över hur jag tänkte mig den invändiga gängan. Och den produktionsansvarige för de numeriskt styrda svarvarna konstaterade att ”detta fixar vi”, varpå beställningen stoppades in i kön.
Dags att svarva stavhylsor — från idé till verklighet
I dag var det så äntligen dags. På plats i Gnosjö testade jag tillsammans med CNC-produktionsteknikern på längdsvarv 38 exakt var i hylsan gängorna bet bäst. Han hade kluvit en hylsa så att vi kunde se från ”insidan” hur gängorna såg ut. Vi flyttade upp dem tre millimeter, men då blev det för trögt att skruva i bambupinnarna jag hade förberett. Vi behövde polygriptång för att få loss hylsan.
Så då flyttade vi tillbaka gängorna någon millimeter, och till slut satt allt perfekt. Jag drog fast hylsan med händerna, men kunde ändå skruva av den utan polygripen. På med den igen och så drog vi i varsin ände … och stavhylsan satt som berget. Inte en chans att den skulle kunna lossna ens i den snårigaste offpistskogen.
Klimatsmart och hållbart hela vägen
Själaglad körde jag hemåt till Österlen som svävande på moln. Inte bara glad över att den nya uppgraderade stavhylsan blev minst lika bra som jag hade hoppats på. Utan även över att ha fått bekräftat vilket fantastiskt företag jag fått äran att samarbeta med, eller rättare sagt räddats av enligt min mening. Jag blev djupt imponerad av Gnosjö Automatsvarvning, inte bara av kompetensen och kvaliteten, utan även av deras miljö- och klimatarbete. Solceller på taket, egen vindkraft, skärolja från svarvarna som golvvärme, vegetabiliska oljor i stället för mineraloljor, effektiv återvinning, med mera. Hela 97 procent egentillverkad förnybar energi. Ett föredöme helt enkelt. Inte konstigt att de vann Klimatpriset 2020 i Jönköpings län.
Lätt att montera och lätta att skruva av
Skidstavar ska vara lätta att laga. Hade min kompis aldrig tappat den där stavhylsan i Borgafjäll hade jag kanske aldrig gått vidare med tanken på invändiga gängor för att hålla hylsan på plats. Livrem och hängslen, lim och gängor. Gängorna förhindrar att hylsan kan lossna vid ett häftigt ryck, och limmet gör sitt och låser hylsan i gängorna. Det är inte bara viktigt att den sitter som i ett skruvstäd – hylsan ska även gå snabbt och lätt att montera – och även att montera av om nöden kräver. Om någon behöver byta eller korta av bambupinnen räcker det med att doppa stavspetsen i hett vatten, varpå smältlimmet tinar, och skruva av. Perfekt för återbruk och en cirkulär ekonomi.
Patentskydd fast bakvänt
Patent är dyrt och protektionism löser inte klimatkrisen. Den kan vi bara lösa tillsammans! Så genom att offentliggöra min idé eliminerar jag möjligheten att ta patent på den. Därmed kan ingen annan heller ta patent på uppfinningen, och då kan heller ingen annan hindra någon från att kopiera eller använda idén, inklusive mig och mina kollegor i bambustavsbranschen. The more the merrier! Jag beställde inte stavhylsorna ensam heller. Det gjorde jag tillsammans med Bart på Kustomaid i Nederländerna, Andre på Bumbear i Bulgarien, Jocke och Pancho i Borgafjäll, och Richard på Laughing Stocks i Australien.
Så, nu kan jag och mina ”bambubröder” bygga stavar utan att vi behöver oroa oss för att någon sätter bambukäppar i hjulet för oss. Ju fler bambustavar i backarna i stället för aluminium- eller kolfiberstavar desto bättre för miljön och klimatet.
Obs! Gnosjö Automatsvarvning tillverkar och säljer inte denna stavhylsa i små kvantiteter. Vill du köpa denna stavhylsa måste du beställa minst flera hundra.
Tidigare om stavhylsor: Stavhylsorna – akilleshälen mellan bambu, truga och spets
/Fabian Rimfors
