Varför skidstavar av bambu?

Jo, för att bambustavar är hållbara i dubbel bemärkelse – både som skidstav och för klimatet!

”Just a grass, bamboo has the compressive strength of concrete and the tensile strength of steel.”

Bambu ger hållbara och slitstarka skidstavar

Bambu är ett enastående naturmaterial med samma brottstyrka som stål och som tål högre tryck än betong. Skidstavar av bambu ger en perfekt balans mellan stabilitet och flexibilitet och kröks inte som vanliga aluminiumstavar eller knäcks tvärt av som kolfiberstavar. Det är ett faktum att barnens bambustavar är lika raka före vintern som efter säsongen, vilket aldrig har hänt med deras aluminiumstavar. En bambustav går aldrig tvärt av. Skulle den spricka så gör den så längs med fibrerna och går i regel att laga temporärt med ett varv tejp. Och den förblir rak. Att byta bambupinne är ganska enkelt det också.

Redan på 1800-talet använde man bambu till skidstavar men det var först på 1920-talet, när Tonkinbambu gjorde entré i skidvärlden, som den blev fullkomligt dominerande. Tonkin fick sitt västerländska namn från bukten i Sydkinesiska havet där den skeppades ut från och har kallats ”kungen av bambu” för sina fina egenskaper. Den har tjockare cellväggar och är starkare än andra bambusorter i samma storlek, samtidigt som noderna (”ledknutarna”) är knappt märkbara. Tonkinbambu är också naturligt rak och avsmalnande från ena änden till den andra. Därför blir skidstavar av bambu lika smala, smidiga och lätta som premiumstavar av aluminium eller kolfiber från etablerade varumärken.

Eftersom bambu är ett naturmaterial blir också varje stav unik, och därför krävs också mer tid och omsorg för att välja ut och tillverka en bambustav. Dessutom krävs det två för att dansa tango och bilda ett välmatchat par.

”When bamboo is substituted for aluminum, concrete, plastic, or steel, there can be significant avoided emissions.”

Bambu är hållbart för klimat och miljö

Både aluminium och kolfiber är kolkällor. De kräver stora mängder energi och utvinns och förädlas i industriell skala. Bambu däremot är en kolsänka, som bara behöver sol, jord och lite regn för att tillverka sig själv. Och medan den gör det så binder bambu koldioxid effektivare än i stort sett allt annat på planeten. Samtidigt renar den luften och producerar 35 procent mer syre än träd.*

Bambu växer otroligt fort och binder därför snabbt kol i biomassa och jord. När bambu ersätter aluminium, stål, plast eller betong minskar utsläppen av växthusgaser drastiskt. Långlivade bambuprodukter är därför ett utmärkt sätt att lagra kol över tid. Och eftersom bambu är både lättillgängligt och lätt att byta ut om en stav behöver lagas, så passar det utmärkt i en cirkulär ekonomi.

Tonkin (Pseudosasa amabilis) är en perenn grässort. Precis som all annan bambu växer den i ruggar och kan frodas på ogästvänlig och utarmad mark där rötterna förhindrar jorderosion. När den skördas skjuter den bara ännu fler nya skott som snabbt växer upp till nya stammar, redo att bli miljövänliga och klimatsmarta skidstavar.

* Samlad forskning om bambuns möjlighet att rädda klimatet finns på Project Drawdown. Samt i publikationen Drawdown, s. 117, av Paul Hawken (red.) 2018.

Tonkinbambu är väldig böjbar, men flexar tillbaka och förblir rak. Skulle den spricka gör den i regel så längs med fibrerna och går att tejpa för att fortsätta åka med.
Tonkinbambu är väldig böjbar, men flexar tillbaka och förblir rak. Skulle den spricka gör den i regel så längs med fibrerna och går att tejpa för att fortsätta åka med.