Varför skidstavar av bambu?

Jo, för att bambustavar är hållbara i dubbel bemärkelse — både som skidstav och för klimatet!

”Just a grass, bamboo has the compressive strength of concrete and the tensile strength of steel.”

Bambu ger hållbara och slitstarka skidstavar

Bambu är ett enastående naturmaterial med samma brottstyrka som stål och som tål högre tryck än betong. Skidstavar av bambu ger perfekt balans mellan stabilitet och flexibilitet och kröks inte som vanliga aluminiumstavar eller knäcks tvärt av som kolfiberstavar. Det är ett faktum att barnens bambustavar är lika raka före vintern som efter säsongen, vilket aldrig har hänt med deras aluminiumstavar. En bambustav går aldrig tvärt av. Skulle den spricka gör den så längs med fibrerna och går i regel att laga temporärt med ett varv tejp. Och den förblir rak. Att byta bambupinne är ganska enkelt det också.

Redan på 1800-talet använde man bambu till skidstavar men det var först på 1920-talet, när Tonkinbambu (Pseudosasa amabilis) gjorde entré i skidvärlden, som materialet blev fullkomligt dominerande. Tonkin fick sitt västerländska namn från bukten i Sydkinesiska havet där den skeppades ut från.

Calcuttabambu (Dendrocalamus strictus) är en annan sort som fått sitt smeknamn efter utskeppningshamnen. Denna sort har mycket tjocka cellväggar, ofta är den helt massiv, och kallas ibland ”järnbambu” för sin extrema styrka. Den är starkare och stryktåligare än Tonkin, och även mer avsmalnande, likt vanliga stavar, och är därför idealisk att tillverka skidstavar av. Bambuskidstavar är lika smala, smidiga och lätta som premiumstavar av aluminium eller kolfiber från etablerade varumärken.

Eftersom bambu är ett naturmaterial blir också varje stav unik, och därför krävs också mer tid och omsorg för att välja ut och tillverka en bambustav. Dessutom krävs det två för att dansa tango och bilda ett välmatchat par.

”When bamboo is substituted for aluminum, concrete, plastic, or steel, there can be significant avoided emissions.”

Bambu är hållbart för klimat och miljö

Både aluminium och kolfiber är kolkällor. De kräver stora mängder energi och utvinns och förädlas i industriell skala. Bambu däremot är en kolsänka, som bara behöver sol, jord och lite regn för att tillverka sig själv. Och medan den gör det binder bambu koldioxid effektivare än i stort sett allt annat på planeten. Samtidigt renar den luften och producerar 35 procent mer syre än träd.*

Bambu växer otroligt fort (1,5—2 år för skidstavar) och binder därför snabbt kol i biomassa och jord. När bambu ersätter aluminium, stål, plast eller betong minskar utsläppen av växthusgaser drastiskt. Långlivade bambuprodukter är därför ett utmärkt sätt att lagra kol över tid. Och eftersom bambu är både lättillgängligt och lätt att byta ut om en stav behöver lagas, så passar det utmärkt i en cirkulär ekonomi.

Calcuttabambu är en perenn grässort. Precis som all annan bambu växer den i ruggar och kan frodas på ogästvänlig och utarmad mark där rötterna förhindrar jorderosion. När bambu skördas skjuter den bara ännu fler nya skott som snabbt växer upp till nya stammar, redo att bli miljövänliga och klimatsmarta skidstavar.

* Samlad forskning om bambuns möjlighet att rädda klimatet finns på Project Drawdown. Samt i publikationen Drawdown, s. 117, av Paul Hawken (red.) 2018.
Tonkinbambu som böjs för att demonstrera styrka och flexibilitet som behövs till skidstavar. för att fortsätta åka med.
Både Tonkin- och Calcuttabambu är väldigt böjbara, men flexar tillbaka och förblir raka. Skulle bambun spricka gör den i regel så längs med fibrerna och går att tejpa för att fortsätta åka med.
Calcuttabambu är oftast massiv eller har väldigt tjocka cellväggar, medan Tonkinbambu alltid är ihålig med väggar som varierar i tjocklek.
Calcuttabambu är oftast massiv eller har väldigt tjocka cellväggar, medan Tonkinbambu alltid är ihålig med väggar som varierar i tjocklek.