För sex år sedan gick jag en iglootur för att testa hur äldre tiders utrustning står sig mot moderna material; ull mot syntetfiber, tätvävd bomull mot Gore-Tex, tjärvallade träskidor mot purfärska puderplankor, etc. De flesta av de gamla naturmaterialen stod sig bra, i vissa fall till och med bättre än de moderna materialen. Men en sak blev katastrof för min egen del. Jag hade tagit med ett par gamla bambustavar med handtag, handrem och truga i läder. Lädret blev genomblött trots att jag hade smort in det ordentligt. Därför lossnade ena handremmen, och handtaget och trugan på andra staven mer eller mindre upplöstes (stavarna syns i förra inlägget). Läder kräver konstant underhåll om det ska vara hållbart och inte sårbart.
Bambun däremot var klockren. En i vårt lag, med 30-talsutrustning, fick ett tjuvsläpp med skidorna och råkade sätta sig på ena staven rakt över en jokk, varpå bambustaven sprack längs med fibrerna. Men två varv med tejp runt stavbrottet och staven var funktionellt som ny igen. Men inte heller hans läderhandtag var glada i vätan.
Det vanligaste materialet för handremmar är polypropylen. Det är en ofarlig plast som inte suger upp vatten och är extremt tålig och har lång livslängd utan att behöva underhållas. En del stavfabrikörer använder polyester, vilket är lite mer UV-beständigt, men suger upp mer vatten och har högre miljöbelastning än polypropylen. Så just därför har jag valt att göra mina handremmar av polypropylen, återvunnen så klart. Det är helt enkelt det miljövänligaste materialet enligt den stora undersökningen Pulse of the Fashion Industry 2017.
Handrem som går att justera med en hand
Till mina första stavprototyper gjorde jag handremmar av ”webbing”, polypropylenband i färgsprakande paletter. Familjen kunde välja och vraka bland kulörerna och matcha med färgerna på handtag, trugor eller outfit. Varken bredd eller tjocklek var dock optimal så ända sedan december har jag jobbat med att ta fram en egen handrem, och sedan mars även en egen design och lösning på hur de ska justeras. Nu, äntligen, efter sju månader, har jag alla bitarna på plats och kan testa både handremmar och remspännare i metall. Och färgskalan är kraftigt reducerad till ”Smoke Gray” och ”Stucco” för att kunna passa oavsett vilken färg du väljer på handtag och trugor.
I förra veckan fick jag några meter nyvävd handrem av återvunnen polypropylen på rulle från Weaver Textile (du kan se prototyperna här). Mitt första varuprov på remmarna. Samtidigt fick jag ett brev från en kompis som översatt min spännar-prototyp (som handremmen alltså justeras med) till CAD-ritning och skrivit ut en version i plast att testa med. Och via artikeln om mina bambustavar i magasinet Friluftsliv kom jag i kontakt med en CNC-operatör som enkelt kunde fräsa ut spännarna från CAD-ritningen. Vips har jag nu ett antal spännare av aluminium att testa på riktigt med (gjorda av överblivna skräpbitar). Och allt fungerar klockrent. Det går lagom enkelt att spänna åt eller lossa på handremmen, och dessutom behövs bara en hand.
Äntligen dags att lägga på en rem!
/Fabian Rimfors
