Visst! Stavarna är inte helt färdigutvecklade ännu. Handremmarna väntar fortfarande på att bli klara. Men jag behöver input och erfarenhet av fler än familjen för att få till bästa möjliga skidstavar. Tanken var ju att göra prototyper denna säsong och kunna ha ett färdigt koncept och kanal för bambustavarna inför nästa vinter. Men de senaste månaderna har varit allt annat än normala i coronavirusets fotspår, med följd att handremmarna är försenade och det är svårt att få tag på bambu av rätt kvalitet och dimensioner.
Jag har byggt upp ett pyttelitet lager och med eller utan rätt remmar så har jag gjort några prototyper som nu finns från norr till söder och samlar in feedback för att se om idéerna och materialen håller måtten. Tack vare detta har vi kunnat testa såväl långa turåkningsstavar med 120 mm-trugor som alpina topptursstavar med mellangrepp. De förstnämnda bär viss likhet med min gammelmorfars bambustavar som låg bakom de två patent som 120 mm-trugorna använder än i dag.
På de långa turåkningsstavarna har den stora 120 mm-trugan fastnat under snön i Vålådalen och när den rycktes loss blev hylsan med trugan kvar under snön. Men den gick enkelt att fästa igen. På både dessa och de alpina turstavarna är alla handtag bara pressade på utan lim. Och för att kunna pressa på dem använde jag samma gamla knep som rörmokare kör med avloppsrör; en lillfingertopp med linoljesåpa och någon droppe vatten inuti handtagen gör att de går lättare att pressa på, och sitter sedan som svetsat järn efter en kvart.
Ytterligare en gemensam nämnare för dessa stavar är att de har korkhandtag, eller rättare sagt handtag av kork blandat med gummiliknande elastomer, vilket ska ge aningen varmare och lättare handtag. Den goda greppkänslan är dock densamma som med de färgglada handtagen av enbart elastomer.
/Fabian Rimfors
