Idag är det exakt 90 år sedan min gammelmorfars stavar lanserades i Östersunds-Posten. Rubriken på annonsen löd ”Rimforsstavar – med fjädrande aluminiumtrissa är vinterns nyhet inom skidsporten”. Knappt två veckor tidigare hade han och kompanjonen Verner Englund fått ett patent beviljat på hur man på ett smart sätt kan fästa trugans ring i staven.
Ett år tidigare hade de fått sitt första stavpatent beviljat; att använda band av gummi i stället för läder att fästa trugan i staven med. Att fästa trugan med gummi var en revolution. Inte bara fjädrar gummi tillbaka och ger en mer följsam truga, gummi väger också mindre och suger inte heller upp vatten. En tung blöt lädertruga som dinglar runt medan du stakar eller åker utför är långt från optimalt.
Erfarenheter från alpina VM och Sveriges första stav för alpin skidåkning
Exakt när Rimforsstaven föddes har jag inte lyckats hitta. Det första spåret av staven är patentet på gummi-infästningen från 1933. Nästa spår är från en utställning i Hällås 1934, troligen i samband med skid-VM som Sverige var värd för i Sollefteå. Dock var min gammelmorfar inte där, eftersom Svenska skidförbundet då ännu inte hade accepterat slalom och störtlopp som skidsporter. Gammelmorfar Olle var i stället nere i St Moritz, som under svensk flagg fick vara värd för alpina VM där Olle tävlade i såväl slalom som störtlopp och kombination. Det var under denna resa i Alperna Olle Rimfors insåg att alpina skidstavar måste vara kortare än stavar för längdåkning.
På utställningen i Hällås kostade Rimforsstavarna 8 kr paret. I dagens penningvärde blir det drygt 320 kr. Det skulle inte ens räcka till materialet jag behöver för att bygga stavarna i dag. Vad AB Englund & Kjelsson, som tillverkade Rimforsstaven i Östersund, betalade för materialet på sin tid har jag ingen aning om. Inte heller hur många år de tillverkade Rimforsstavar. Vad jag vet däremot är att Rimforsstaven med sina nydanande patent och alpina anpassning blev Sveriges första stav specifikt tillverkad för alpin skidåkning.
Fem år med nya generationen Rimforsstavar
Det har nu också gått exakt fem år sedan jag själv tillverkade mina första stavar, den nya generationen Rimforsstavar. Det började som julklappar till familjen och har nu vuxit till en hobby som förgyller fritiden med lite alpin fägring. Under dessa fem år har jag utvecklat material och fått flera nya vänner. Inte minst bambuodlare, stavdelstillverkare och stavbyggarkollegor runtom i världen. Jag har hjälpt otaliga passionerade skidåkare att tillverka sina egna stavar, varav några startat egen tillverkning. Och för att kunna hjälpa så många som möjligt publicerade jag instruktioner hur du själv kan bygga alpina skidstavar.
När Vasaloppet skulle fira 100 år hörde nästan halva startfältet av sig angående tidsenliga bambustavar. Några var gamla vänner, några var gamla världsmästare och OS-medaljörer, andra ”bara” hängivna skidåkare. Som tur var så var deltagarantalet kraftigt begränsat, men det var ändå omöjligt att hinna tillverka stavar till alla som hörde av sig. Så ännu en gång gjorde jag gör-det-själv-instruktioner till de jag inte hann tillverka stavar åt.
Vintern är min inspirationskälla
Det gångna året är det varmaste som någonsin har uppmätts på vår planet. Vintrarna blir bevisligen allt varmare och vår älskade snö får allt färre minusgrader att frodas i. Så även om jag tycker det är stimulerande att ha ett hantverk som hobby, så kommer den viktigaste drivkraften från att värna våra vintrar. Vi behöver tänka hållbart i allt vi gör och dela med oss av kunskap. Och det är viktigt att produkter inte bara är miljövänligt och klimatsmart tillverkade, utan också att de går att reparera. Skidstavar av bambu är perfekt för detta. Tänk på vad amerikanske musikern och aktivisten Pete Seeger sjöng redan 1989!
”If it can’t be reduced, reused, repaired, rebuilt, refurbished, refinished, resold, recycled or composted, then it should be restricted, redesigned or removed from production.”
Glöm inte att förnya ditt medlemskap i Protect Our Winters!
Gott nytt år!
Fabian Rimfors